Gunnarsson, A & Henriksson, A (2008) Lärare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i pedagogik 7,5 hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lärare på en högskola i Sverige uppger att de använder sig av. Lärares stress och copingstrategier är ett område som har uppmärksammats länge och majoriteten av forskarna på området menar att strategin Passiv coping i störst utsträckning används av lärare (Pomaki & Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva & Joekes, 2003; och Markham, 2000).

Animals living in captivity are often subjected to various kinds of stress. Individuals within species can respond differently to the same stressor depending on differences in coping style and physiology. Active and passive coping is a common way to describe different coping styles in animals and it is likely that these strategies have a high heritability. Individuals with an active coping style are characterized by an urge of control and a higher level of aggression than individuals with passive coping style, who in general are more flexible and respond to stress by immobilisation to a greater extent. The aim of this bachelor?s thesis is to investigate the presence of different coping styles and personality types in dogs (Canis lupus familiaris) and horses (Equus ferus caballus) and to find fields of application for this information.

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan är stressande men mest så på examinationer. Respondenterna avänder olika former av coping och de som klarar skolan bäst använder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte där och använder extern locus of control och undvikande coping med betoning på socialt stöd..

Folkhälsovetenskapligt program.

Fifty employees at a local industrial company answered a questionnaire about coping strategies and personality traits. One purpose of the study was to investigate if officials and public employees used different coping strategies in stressful work situations. Another purpose of the study was to investigate if there was a relationship between the personality traits of the officials and the public employees and their chosen coping strategies. Ten Item Personality Inventory and Brief COPE were used to examine personality traits and coping strategies respectively. The results showed a difference in exhibited personality traits where conscientiousness was higher among the official employees than the public employees.

Syfte Syftet med den här studien var att undersöka förekomst av prestationsbaserad självkänsla (PBS) hos unga manliga ishockeyspelare samt vilka coping-strategier de använder sig av i idrottsliga situationer de upplever utmanande och stressande. Detta för att undersöka om det finns ett samband mellan PBS och olika coping-strategier samt om det finns ett samband mellan de olika strategierna inom coping.MetodGenom en kvantitativ ansats användes två enkäter i studien. En enkät undersökte grad av prestationsbaserad självkänsla och den andra enkäten mätte val av coping-strategier inför en utmanande och stressande situation. Enkäterna delades ut till två olika hockeyföreningar. De 65 enkäterna som kom tillbaka fördes sedan in i Statistica för analys.

Previous studies of stress and coping regarding urban bus drivers describe an unhealthy occupation in areas of psychological and physiological factors. In the present study a social constructionist approach was used to investigate Swedish urban bus drivers' constructs of stress and coping regarding passengers. Semi-structered interviews were performed with ten bus drivers, nine males and one female. The data was transcribed verbatim and analysed with the program QSR NUD*IST.Three main themes where found; passanger related context, coping strategies and promoting circumstances. The bus drivers' constructs describe passanger relations as part of a stressful work environment where successful coping is problematic..

This study aims to find coping resources in two different paradigms of pastoral care using coping theory from the psychology of religion. The intention is to find coping resources that are functional coping strategies to help priests and chaplains in their work with pastoral care. The research questions are: What coping resources can be found in the pastoral clinical paradigm and the contextual paradigm? What are the differences and similarities? The method used is template analysis style where the theories form a framework for the material used to analyse in this study. The theories used for this study are religious coping theory and pastoral care theory.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhållningssätt, etiska principer och medkänsla betyder mycket, inte bara för patienten utan även för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar även en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta ställning vid passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp förekommer i Sverige och är tillåten. Denna form av dödshjälp innebär att en behandling avbryts eller inte sätts in på sjukvårdens initiativ, patientens eller anhörigas begäran. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp inom palliativ vård.

The aim of this paper is to examine the experience of two Swedish women who survived the tsunami catastrophe in Thailand 2004. Through their biographies, Sävstam and Ernsth-Ohlsson have revealed their experiences, before, during and after the tsunami catastrophe. Coping theory is used to explain how they cope with the consequences of the tsunami catastrophe, and how culture affects the coping process. Pargament´s (1997) theories in coping are used to examine this paper. Pargament argues that the coping process is influenced by the culture context of the individual.

Syftet med denna studie var att jämföra samhälls-och beteendevetarprogrammet (n=70) och psykologprogrammet (n=70) i akademisk stress och strategier för att hantera stress. Deltagarna bestod utav universitetsstudenter och mätinstrumentet för studien var en enkätundersökning med skalorna ?Akademisk stress?, ?kognitiv coping-strategi?, ?Social support?, ?Sociala kontakter? och ?positiva-och negativa coping-strategier?. Det visade sig att det inte fanns någon skillnad mellan studenter från samhälls-och beteendevetarprogrammet och studenter från psykologprogrammet i hur akademisk stressade det var. Det fanns inget signifikant samband mellan programmens sociala stöd, sociala kontakter, kognitiva coping-strategier eller sättet att hantera positiva och negativa coping-strategi på.

The purpose of this study was to examine the differences and similarities between coping strategies used by individuals with the disability ADHD in childhood and later adulthood. The questions we asked ourselves: Are the individuals using the same form of coping in adulthood as in childhood? What copingstrategies used individuals while growing up? What coping-strategies used the individuals in adulthood? To fulfill the purpose and answer the questions, we used qualitative methods. Interviews were conducted with four adults who have the disa-bility ADHD. The interviews were analyzed by the hermeneutic circle.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhållningssätt, etiska principer och medkänsla betyder mycket, inte bara för patienten utan även för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar även en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta ställning vid passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp förekommer i Sverige och är tillåten. Denna form av dödshjälp innebär att en behandling avbryts eller inte sätts in på sjukvårdens initiativ, patientens eller anhörigas begäran. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp inom palliativ vård.

The aim of this study was to study how Swedish youth national football players handle stressful events in sports. A longitudinal questionnaire diary was constructed from a revised version of Nicholls and Polmans (2007) design with the intention of recording in-sport and psychosocial stress, choice of coping strategy and coping effectiveness. The participants were 59 Swedish youth national football players born 1992 observed during a four day national training camp held by the Swedish Football Association. Data were drawn from a quantifying analyzing method. The main result showed that the most common stressors reported were, physical injury or pain, experiencing teammates or opponents to perform better and feeling generally insecure during training camp.

This study aim to explore how the conditions of an individual's childhood may affect their coping with trauma. The individuals represented in this study, for the purpose to explore coping with trauma, are individuals grown up under insufficient childhood conditions. This study is based on the assumption that childhood conditions, are a factor of influence on coping with trauma, in a greater extent than it is understood and given credit for in todays society. Our result shows that there is an obvious correlation between insufficient childhood conditions and destructive coping with trauma. There is a need of larger general awareness that an individuals resources for coping with trauma is affected by the conditions growing up.